THROWBACK TO BRIGHTON
Tänkte göra ett inlägg om mitt älskade Brighton, den bästa staden jag någonsin varit i. Jag var där sommaren 2013 på språkresa med STS. Jag hade velat åka på språkresa i flera år, men eftersom det kostar en heldel och eftersom jag var väldigt liten när jag började drömma om att få åka på språkresa så fick jag vänta ett tag på att åka.
Sommaren 2012 fick jag mitt första sommarjobb (där jag förövrigt fortfarande jobbar) vilket var väldigt roligt och att tjäna sina första "riktiga" pengar var en häftig känsla. Så när jag hade fått min lön kände jag att dessa måste jag göra något riktigt kul för, kanske förverkliga min språkresedröm?
Sagt och gjort, jag började läsa mer om de olika företag som jag länge fått broschyrer utav, kollade runt på platser i England, för England var ett självklart val. Denna tiden var även då jag hade börjat fota lite mer seriöst och när jag såg att man kunde välja till fotografering på sitt schema blev jag överlycklig. Mina tankar var först inne på London men där kunde man inte läsa fotografering, däremot kunde man göra det i Brighton. Jag behövde knappt läsa något om Brigthon, ett par bilder räckte, sen så var jag fast. Till Brighton skulle jag åka.
Den 8 maj 2013, ca 7 månader efter jag beställde min resa, skulle jag och Mika på One Direction i Stockholm och då träffade vi Ellen (tjejen till vänster) och även två andra underbara tjejer av en slump kan man säga. Vi kände inte varandra överhuvudtaget men de skulle också på konserten så vi gjorde sällskap dit och umgicks även dagen efter. Ellen och jag visste att vi båda skulle till Brigthon på språkresa under samma tid (lång story varför) så vi pratade lite om det såklart och upptäckte att vi skulle hamna i samma familj! Vad är ödet för det, att jag träffar min roomie i Stockholm bara en månad innan?! Det var superkul i alla fall och väl på plats i Brighton fick vi en till underbar rumskamrat, Eva.
Vår familj var underbarare än underbarast. Vår värdmamma var så snäll och omtänksam, hon hade även en man som vi dock inte träffade så mycket men han var jätte trevlig ändå! Sedan så var det Sopihe, Matt, Frank och Teddy, våra syskon. De var toppen, bättre tillochmed. Härliga personer som var väldigt lätta att prata med, vilket var en lättnad när man första gången kom dit och var lite nervös. Vi umgicks jätte mycket med Frank och Teddy, de blev verkligen som ens småsyskon.
If you read this Frank and Teddy, I really really miss our time in Brighton. It was so much fun and I hope that we will see you again someday. Loads of love xx.
Man träffade så många nya personer under resan, både från Frankrike, Finland, England och Sverige. I min språkresegrupp var vi flest svenskar men även några tjejer från Finland och tjejer och två killar från Frankrike. Bland det bästa på resan var såklart att lära känna alla dessa människor. Att göra det på en helt främmande plats gjorde det hela ännu mer spännande.
Fotokursen som jag gick var nog inte den roligaste, men så här i efterhand kan jag ändå tycka att den var värt det. Faktum är att jag vet inte ens om jag vågar visa några bilder som är tagna innan språkresan haha.
Brighton kommer alltid ligga mig varmt om hjärtat och jag vet att jag kommer åka dit flera gånger i mitt liv. Det är en underbar stad som är supermysig med deras lilla men ändå stora centrum, de små gränderna, piren och havet som fyller mig med total lycka och frihet.
Trackback
Åhh blir fylld av glädje när jag läser detta! Så mycket underbara minnen alltså<3333